Lars Winnerbäck – Under Månen (Guitar)

C                Em              F             Am  G    C
Fru bast hälsade på den natten, fri från alla domedagsdressyrer

Am7                     Em    C        Em             F           Am    G     C
Månen stod i zenit över ån, I dionysos vinkapell satt älvorna och skåla med satyrer

    Am7                   Em             F             Am    G   C
Vi hylla vår förgängelse-demon, det var sommar och du skulle härifrån

         F                         C                       Dm7                      G
Jag såg bjälken i mitt öga men sån insikt hjälper föga när fröja plockat ut sitt honorar

C             G           Am             F            C             Am    C     G
Då vill man skrika "börja om och stanna kvar" men vem hör en sådan sliten kommentar...

     Am7    Em    F   Am    G     C
Inga svar

     C                   Em             F           Am     G     C
Men stjärnorna föll, och älvor höll oss fånga i ett avsked under månen

Am7                       Em       C        Em                  F              Am      G     C
Domedagsprofeter satt och grät och orden om försoning fick sitt liv som aldrig hörts i telefonen

    Am7                 Em      F             Am       G     C
En kyss i dionysos täta tät ett snedsteg av förlåt som jag förlät

    F                      C                                Dm7                         G
För månen har en kraft som förnuftet aldrig haft, och aldrig får och då går det dom det går

C             G              Am             F               C             Am    C      G
Sen vill jag skriva allt jag sett, så nån förstår fast inga toner kan förklara hur jag mår

A                              Dm                        F
Och det blev sent och det blev tyst och när bacchus hade kysst oss

                          G                               Em
blev du rädd och jag blev stel och du sa "allt det här är fel"

                        Am                     Dm7
Men alla älvor höll oss kvar, och nu var döden uppenbar

                     G
I vårat avsked under månen

     C          Em           F                 Am     G      C
Och timmarna vi hade och som gick försvann med tanken bort i dimma

   Am7                       Em       C          Em             F               Am    G     C
Vi vände innan venus syntes klart och landa i en säng med valda ord och såg vår sista vargatimma

   Am7                           Em            F                  Am       G     C
Satyrer vände hem från fläkt och fart, det var lugnt och tyst men knappast underbart

           F                             C                           Dm7                        G
För är man trött på ensamhet har tystnad mist sin dignitet nu var vi två men ensamheten gav sig på

         C             G               Am         F              C         Am      C    G
Och den anföll med ett tal om allt jag inte kunde få och det såg du men du bad mig inte gå

     Am7    Em    F   Am    G     C
Men förstå

             C            Em          F             Am   G    C
Och det vart en sekund av enighet och en sekund av osynliga tårar

Am7               Em    C             Em             F                 Am    G     C
  I dionysos dissonans, en sekund var klarsynt och förstod att jag var en av tusen dårar

   Am7                     Em        F        Am        G      C
Som hoppas harmoni och tolerans, men letar så febrilt i älvors dans

            F                              C                    Dm7                           G
Så jag gick hem så konsekvent till mig och mina instrument, och sagan fick det slut den skulle ha

C           G             Am             F               C               Am      C     G
Men det var sommar då och natten blev ju bra, så det var vackert men det såg jag först idag

A                         Dm                        F
Och när jag vandrar ut i kväll till dionysos vinkapell

                     G                       Em
och ser satyrer höja glas Och älvor dansa i extas,

                           Am                       Dm7
jag vinglar sakta ner till ån och sänder hälsning därifrån

                        G
Till en drottning under månen