Björn Afzelius – Tankar I Ligurien (Guitar)

         D
Om man lever i en ankdamm,

            G
och är fullständigt tillfreds,

             A                      D
tror man snart att gölen är en ocean.

            G
och man själv en mänsklighet,

           A                             D
och på varje fråga har man själv ett svar.

         G           D                  G            D
Och allt bortom horisonten, känns skrämmande och fel,

        G           D           A
som ett onaturligt, obegripligt spel.

   D                          G
Då blundar man och jäser av självbelåtenhet,

        A                             D
och dumheten blir snart ens religion.

         D
Då sitter man i Stockholm,

    G
i Lund och Göteborg,

       A                        D
tre flugskitar i utkanten av världen,

     G
på krogar och i kök,

      A                            D
och avgör vad som har och saknar värde.

     G              D     G        D
Där vet man mer om Kina, Peru och USA

        G              D             A
än dom töntar vet som lever där var dag.

      D                       G
Man behöver inte fråga, dom själva hur det är,

           A                       D
och man behöver verken läsa eller resa.

        F                         Bb
Det är som om man i Kairo kräver köttbullar med lök

     C                        F
som smakar som om mamma hade gjort dom.

                           Bb
Eller som att på caféer i Paris, beställa sill,

             C                         F
och om dom tvekar peka tinningen emot dom.

        Bb           F       Bb         F
Som att hålla Bajen före en sketen pyramid,

         Bb              F         C
och en schottis före Beethovens mystik.

      F                         Bb
Då blir man sån som tysken är i norditalien,

        C                            F
och då får man all den kärlek man förtjänar.

        D
"Ja, kärleken är vacker,

         G
det är människan som är ful."

       A                           D
som Wennberg säjer när han är på örat.

        G
eller kanske på sej själv?

        A                            D
Vem bestämmer vad man anser man ska göra?

     G             D          G             D
Men den som bara blundar, är inte riktigt blind,

  G                D         A
även om det vore satan på bekvämt.

              D                        G
Och om folkhemspräktigheten, ger en ständigt bryderi

         A                           D
får man kanske gå och titta sej i spegeln.

           F                          Bb
Från min klippa i Ligurien, ser jag bönderna som går

      C                       F
och svänger sina liar ner' i dalen.

                                Bb
Dom arbetar med kroppen, under Solens vita klot,

        C                        F
för gamlingarna, kvinnorna och barnen.

        Bb           F              Bb        F
I min stuga är jag allting, ute i världen ingenting.

        Bb              F             C
Vilket värde vill jag sätta på mej själv?

      F                         Bb
Vill jag någonsin begripa, den jord vi springer ur

         C                            F
får jag nog se till att va en smula ödmjuk!